Att komma ut är på modet nu för tiden – och då menar jag inte ut i skogen…
Jag har därför beslutat mig för att komma ut – som fuskare.
Följande två andekdoter belyser det hela. Med då preskribtionstiden nu borde ha gått ut vill jag lätta mitt hjärta.
1982 åkte jag upp till O-ringen i Luleå trots att jag inte var anmäld.
Då jag inte varit så långt upp i Sverige tyckte jag det skulle bli kul att se mig om lite plus att springa någon öppen klass några etapper.
Jag och legendaren Nisse Nöjd delade tält.
Nisse började bra de två första etapperna och låg hyfsat med i sammandraget.
På kvällen efter etapp två gjorde vi en pubrunda i Luleå och när vi vaknade på onsdagsmorgonen var inte Nisse i bästa författning.
Då jag kände mig relativt pigg beslutades att jag skulle hoppa in som stand-in.
Väl ute på TC satte Nisse sig å ett fik medan jag joggade till start.
Nisse sitter i godan ro när hans mamma plötsligt dyker upp.
Vad gör du här Nisse – du startar ju snart och det är långt att gå til start” sa hon.
”Oj jag måste ha sett fel på klockan” sa Nisse och skyndade iväg runt tältet.
Jag fick på ett riktigt fint lopp och kom upp på resultattavlan över de bästa – men i Nisses namn.
Flera gratulanter stötte till och när någon tog upp kartan och ville diskutera vägval tyckte Nisse det var bäst att lämna arenan.
För mitt rena samvete skall tilläggas att Nisse inte fullföljde alla etapperna.
En liknande händelse utspelade sig för ca 10-15 år sedan.
Bosse och Gunnel skulle springa en tävling i norra Halland.
Jag skulle på ett 50-årskalas på lördagskvällen men var sugen att hoppa med och springa en öppen bana.
Väl på kalaset försökte jag ligga lågt men var tvungen att dricka några glas champagne till fördrink samt några glas rött till middagen efter varje talare.
Vaknade på söndagsmorgonen förhållandevis skaplig och hastade ner till Bosses bil för vidare avfärd till Halland.
Väl inne i bilen berättar Bosse att han fått ryggskott och bara tänkte gå en kort öppen bana.
Då vi tyckte det var synd att betala dubbla startavgifter samt kul för mig att springa i min riktiga klass beslutade vi att jag skulle hoppa in i hans ställe.
Jag skulle ju i min nuvarande form inte ha något med tätstriden att göra ändå bedömde vi.
Jag fick in ett bra flyt direkt och löpningen kändes också bra.
Kontrollerna satt som en smäck och kroppen kändes piggare och piggare längs banan.
I mål konstaterades att ”Bosse” tagit en solklar ledning i klassen.
På väg tillbaks efter avslutad duch får jag se Bosse komma stapplande dubbelvikt över upploppet stödd på en stör.
Direkt efter målgång förklarar jag den uppkomna situationen för honom varför vi väljer att hoppa över prisutdelningen och lämna TC omgående.
Segern stod sig men inget pris avhämtades. Vad beträffar det dåliga samvetet gällande denna episod tröstar jag mig med att om det t.ex. varit Vasaloppet hade man bara kunnat gå in och byta namn på TC. Orienteringen har alltså inte hängt med i utvecklingen.”
| 2012-12-17 16:45 johan |
| Roliga historier, eftersom det framkommer att du är som bäst bakis Hasse, så blir det nu fest på fredagen innan 25manna… |
Nyheten publicerad på gamla websiten
