Full fart i Skåne

Massor av vindfällen, stark kupering, minusgrader, snöfall är självklart inget som hindrar de blåvita orienterarnas framfart nämnvärt. Bra boende och fina träningar lade grunden för ett lyckat januariläger.

Det började på fredag eftermiddag, som sig bör när det är helgläger i antågande, färden till Åsljunga i nordvästra Skåne gick smidigt för de allra flesta. Skånes junior- och elitkommitté stod som arrangör för ett läger som egentligen riktade sig till juniorer och yngre seniorer i Skåne, Blekinge, Hallands och Smålands OF.

Vår egen lägerchef för dagen, Martin Claesson, hade dock efter föredömliga kontakter lyckats få in en fot och ordnat så att även den 16-hövdade blåvita skaran var välkomna att deltaga. Så vad kan man egentligen säga om de faktorer som avgör om ett något såpass ordinärt som ett av vintersäsongens helgläger kan anses lyckat?

Boende

Boendet gick inte att klaga på. Ett eget litet hus en bit bortanför huvudbyggnaden på EFS-gården i Åsljunga delades av de 16 blåvita och en mindre gäng från Eksjös ol-gymnasium och höll god standard. Två våningar, flera sovrum med två till fyra sängar i varje, litet kök och ett väl tilltaget allrum med gott om bord, stolar och en TV gjorde tillvaron mellan träningspassen lätt, mycket spel blev av alla de slag blev det genomgående temat.

Mat

Det kan inte bli mycket bättre på en fronten än vi hade det i helgen. Helpension är aldrig fel. Visst är det en kostnadsfråga men det går inte heller att komma ifrån att det både ger mer tid till vila och att smidigheten i att kunna komma direkt till dukat bord uppskattas av alla. När maten är god och personalen dessutom inte hade några
bekymmer alls med att anpassa serveringstiden efter den blåvita minoritetens nattpass på lördagskvällen så förtjänar de toppbetyg.

Träningar

Här kämpade arrangörerna minst sagt i motvind, men gjorde ett mycket bra jobb. Det går inte annat att säga än att man under helgen fått en lite bättre inblick i precis hur mycket vindfällen och rotvältor det ligger i skogarna i södra Götaland nuförtiden.

Trakterna kring Örkelljunga och Hallandsåsen tillhör inte de värst drabbade delarna men likväl var det relativt stora partier med barrskog som var direkt ovänliga att ta sig fram i på de kartor vi besökte. För egen del missade jag fredagens nattpass men folk verkade nöjda med banorna och kartan som FK Boken ställde upp med. På lördag förmiddag varnades det för extremt kuperad terräng när det bar av till Hallandsåsens sydsluttning för en vanlig hederlig ol-bana. Vackra vyer på sina håll men med en banläggning som inte gav något gratis utan sög musten ur benen där det gick ner och upp, upp och ner, å ner och upp igen i de branta sluttningarna. Emellertid var det tydligen beställt rejäl kupering så man kanske inte skall klaga. God banläggning var det under alla omständigheter att man såväl på detta pass som

eftermiddagen/kvällens tryckt på de mest drabbade områdena med vindfällen på kartan i samband med banpåtrycket. För övrigt något som verkade som ytterligare ett incitament för att inte ge sig för långt från strecket där arrangörerna inte rekognoscerat inför tryckningen och där man således riskerade att få totalstopp i ett omkullblåst parti skog.
Tämligen snart efter lunch på lördagen begav sig såväl IFK:s damer som den stora bussen med övriga lägerdeltagare iväg för att hinna springa sina ol-slingor innan mörkret föll. Herrarna gjorde tvärtom och ville ha mörker att plocka kontrollerna i under sitt andra pass.

Så fort damerna lämnat lokalen plockade Erzki fram pokermarkerna och drog igång ett parti av pokervarianten Texas Hold´em, något som möjligen kan bli en framtida utmanare till de så prestigefyllda gurkamästerskapen. För att återgå till själva orienteringen så bjöd även nattpasset på en del kupering men inte riktigt så brutal som tidigare under dagen. Betydligt mer bokskog, och därmed mindre vindfällen, var det också varför detta pass allmänt uppskattades mer av deltagarna. Bland herrarna, som körde gemensam start på två

olika slingor och avslutade med en gemensam dylik, blev det en jämn uppgörelse som Martin Larsson spurtade hem före regerande nattmästare Engstrand.
Söndagen grydde med distans-ol från Hjärnarps klubbstuga strax utanför Margretetorp på programmet. Terrängen var inte så mycket att orda om här då den inte skiljde sig nämnvärt från tidigare pass men efter c:a timmens löpning började snön yra. De blåvita löparna sprang träget på och med en hel helgs läger i benen var det ingen som behövde skämmas för att klockan inte riktigt nådde ända upp till
120 minuter.

Sammanfattning

Bra boende och bra mat. Väl arrangerade träningar med färdigtryckta kartor och banor på samtliga pass, sportidentenheter och

sträcktidsskrivare på tre av fyra och allmänt bra service är sådant som gör att man kommer minnas helgens läger som ett av de mest lyckade på senare år. För detta bör vi rikta ett stort tack till arrangerande Skåne OF, med Olle Bohman i spetsen, som lade ner stor kraft på att få till bra träningar trots stormens härjningar i skogarna och som lät oss göteborgare hänga på. Att vi sen i blåvitt har ett väldigt gott gäng att åka på läger med där stämningen oftast är på topp är förvisso inget nytt men alltid lika roligt. Det är ju trots allt
därför, för att det är roligt. som de allra flesta, om inte alla, orienterar. Och om vi både tränar bra och har kul, då har vi två av de största förutsättningarna för att nå långt tilsammans.

Fotnot: Samtliga bilder är lånade från Skåne OF och får ej användas utan medgivande. Hela galleriet finns på http://www.perstorp.seths.se/pp18037a/bildsida/bilder.php?folder=1

Nyheten publicerad på gamla websiten