Jonas historisk på DM

McMouse spelade mycket stabilt ronden igenom och tog där en ledning som han inte sedan släppte ifrån sig på de två återstående rundorna av The Trophy. Efter avslutad rond var det dags att packa om hyrbilarna för den 24 mil långa resan över till västkusten.

Trots reseledare McSwings varning hade två av deltagarna som färdades i McDrives bil tagit med sig golfvagnar. Detta fick till följd att passagerarna, för att få plats med all packning i bilen, fick sitta med var sin väska i knät i 4 timmar. Inte nog med det. När allt verkade få plats tog McClur fram en stor plasthink som han plockat med hemifrån. Om den var för eventuell åksjuka,kissnödighet eller för att kunna slå en hink innan golfrundorna framkom inte under hela resan och förblev en gåta.

Vid 22-tiden nådde man till slut baslägret Downhill Inn Hotell i den lilla byn Ballina. Efter en liten sängfösare i baren väntade en skön natts sömn inför det fortsatta äventyret.

Fredag morgon inleddes med en kortare variant av frukost än planerat. Eftersom vi hade 60 km att köra till Carns GC hanns det inte med någon egg och bacon utan de tävlande fick hålla tiillgodo med lite toast och flingor och mjölk. Sträckan ut till kusten blev drygare än planerat och vid två tillfällen kom bilarna ifrån varandra. Plötsligt får en av bilarna möte med en bil som kör på fel sida av vägen. Efter en hastig gir undviks en dock en kollission.. Det visar sig att den mötande bilen är kollegorna i den andra bilen som efter att ha kört fel,vänt tillbaka och kört ut på vägen på fel sida. Det hade just sett snyggt ut att komma tillbaka till biluthyrningsfirman med två frontalkrockade bilar. Carne GC välkomnar de tävlande med sol och vindstilla väder. En irländare som vi möter längs banan förklarar att detta endast inträffar ungefär en dag varje månad. Banan var en tuff och kuperad linksbana med fantastiks utsikt utöver Atlanten och deltagarna var ense om att denna bana är den bästa och vackraste de någonsin spelat på. Rond 2 av The Trophy spelades på förmiddagen och efter intag av lunch och obligatoriska 2 pint Guiness bar det av ut på banan igen för ytterliggare 18 hål. Mc Mouse spelade bländande även dessa bägge ronder och tog en överlägsen seger i kampen om den prestigefyllda The Trophy. Därefter stundade hemfärd till hotellet och en efterlängtad middag som avslutning på dagen. Lördag morgon var det väckning redan klockan sex. Detta för att inte bli alltför sena till Dublin och kvällens pubrunda på Temple Bar. Eftersom ”Full Irish breakfast” inte hanns med även denna morgon hade de tävlande varit förutseende och stannat på vägen från Carne föregående kväll och köpt med sig lite yoghurt o dylikt.

Vädret hade nu slagits om och de tävlande möttes av regn och blåst. Detta gjorde dagens bana Enniscrone GC om möjligt ännu tuffare. För inte nog med vädret så mätte banan över 6 km. Nämnas kan att Enniscrone rankas som 12:a bland Irlands bästa banor.

Dagens spel gällde kval och final i matchspel om den åtråvärda Aberlour Cup.

Många tuffa matcher utspelade sig och i flera fall blev inte finalisterna klara förrän på sista hålet. Klubbens manager som vi träffade under lunchen förklarade att vi skulle spelat från grön tee och inte vit som vi gjort för den brukar spelas enbart av proffsen. Därför var det kanske inte konstigt att flera av deltagarna hade svårt att nå fram till fairway från tee.

På grund av vädret och blöta kläder beslöts att eftermiddagens rond enbart skulle spelas över 9 hål och från grön tee. Detta gjordes även för att vi skulle hinna tillbaka till Dublin inom rimlig tid till kvällen.

Managern kom även ut på banan och hälsade på oss under finalronden och passade även på att visa oss att man lika gärna kan använda puttern vid inspelen. Efter att McLate gjort ett fint inspel från 100 m lånade managern hans putter och hamnade på decimetern lika. Linksbanorna ger ju mycket rull i förhållande till parkbanorna. En annan skillnad är att marken på fairway innan greeen är så hård så det är hart när omöjligt att komma under bollen för en chip. Därför använde några av deltagarna en tjärringputter i stället. Denna gör det lättare att få lyft på bollen samtidigt som den ger bra rull.

När krutröken lagts visade sig att det blivit en ny trollhätteseger genom McWing.

Alla spelarna var efter dagens avslutade rond ense om att Enniscrone var den svåraste bana de spelat. Efter en snabbdusch på golfklubben var det dags för ny inpackning i bilarna för avfärd tillbaka till Dublin. Vid niotiden på lördagskvällen checkade vi in på vårt hotell Ripley Court. Snabbt ombyte och ut i vimlet för middag och besök av Temple Bar som är Dublins pubkvarter.

Denna kväll var det extra mycket folk på gatorna eftersom finalen i Gaellic Football skulle avgöras i Dublin på söndags-eftermiddagen med 75 000 åskådare.

När vi frågade receptionisten om skillnaden mellan rugby och Gaellic Fotball förklarade han att Rugby är ”sport for women” medan Gaellic Fotball är en sport för real men”.

Efter en god natts sömn fick vi äntligen våra ägg och bacon till frukost på söndagsmorgonen. Därefter ut till flygplatsen för återlämnande av hyrbilarna. Väl på flygplatsen visade det sig att vårt flyg blivit inställt.

I alla år utom två har vi flugit med Ryan Air och då har allting fungerat perfekt.

2003 flög vi med Air France och då kom inte golfbagarna fram på ditvägen och på hemresan blev vi stoppade vid gaten på Charles De Gaulle för att vi enligt personalen kommit för sent tros att vi sprungit mellan terminalerna. I år flög vi med SAS och en väska kom bort på ditresan.

Nu blev vi hänvisade till en disk som skulle sköta våra ombokningar. Fyra av de av som hade viktiga möten inplanerade på måndagen, lyckades komma med ett Lufthansaplan till Frankfurt för vidare resa till Göteborg senare under kvällen. För övriga sex pekade allt på övernattning i Dublin. Men till slut hittades en lösning och även de kom med ett plan till Frankfurt senare under eftermiddagen. Som plåster på såren fick man förutom voucher för mat även resa i Buisness Class på bägge rutterna. Alltså kom det sig att alla sammanstrålade i Frankfurt på kvällen för gemensam resa till Göteborg. Sex av oss satt på rad tre fick middag och vin med efterföljande konjak med de övriga tre som satt på rad fyra och fick hålla tillgodo med kaffe och fralla.